Järnets väg

I över 250 år bröts järnmalm i Vintjärn cirka fyra mil norr om Falun. Fyndigheten upptäcktes 1725 av Olof Andersson från Gräsbackatorp och idag finns en minnessten med hans namn på platsen. Gruvan i Vintjärn stängde 1979 och det som finns kvar på platsen i dag är bland annat det lutande centralschaktet, trälaven och en transformatorbyggnad i slaggsten.

Vintjärn är startpunkten för den järnhantering som vi i dag kallar Järnets väg; här bröts den järnmalm som fraktades vidare till bruken som ett efter ett anlades i trakten. Järnet var en viktig resurs vid Falu Gruva – ett faktum som gjorde att Stora Kopparberget som företaget hette då köpte andelar i gruvan redan 1731.

Järnvägen, som kom till bygden under andra halvan av 1800-talet och ersatte transporter med häst och släde vintertid, fick stor betydelse för gruvdriften. Storhetstiden för gruvbrytningen i Vintjärn var på 1920-talet då runt 400 personer bodde i byn.

Texten hämtad från Falu Gruvas hemsida

Aktiviteten "Järnets väg" anordnas en dag varje år i samarbete med Åg och Korså.
I Vintjärn brukar det erbjudas guidad tur med traktor och vagn, servering med bland annat slätbulle och varm korv med bröd samt fotoutställning.